Gammal skåpmat

Den här klänningen sydde jag till ett bröllop som ägde rum år 2008. Det slutade med att jag använde en annan klänning i stället. Klänningen har legat nedpackad och bortglömd tills idag, då jag hittade den i jakt på ett skärp.
 Vid den här tiden hade jag nog inte upptäckt det här med ärmar på klänningar, de flesta klänningar syddes med prinsesskärning och smala axelband. Jag hade även en förkärlek tilll passpoaler.
Det verkar som om någon har hittat den här nedpackade klänningen, tagit upp den och tvättat den i alldeles för hög temperatur och sedan stoppat tillbaka den, för den har krympt nått alldeles förskräckligt.
Det kan ju även vara så att fröken Petra har vuxit litegrann sedan 2008...
Om jag nu inte hade så svårt att skiljas från saker och ting skulle jag nog lägga ut den till försäljning, för den kan ju vara kul att någon kan ha på sig klänningen OCH kunna andas i den.
1 Fredrikapåvinden:

skriven

Oh vilken fantastiskt fin klänning! Superfin verkligen! Om det är så att den skulle läggas ut till försäljning får du gärna hojta till, för då har du en intresserad köpare ;)

2 Alice:

skriven

Vilken otroligt fin klänning! Jag fann din blogg en sommar för 2 år sedan då jag letade mönster till helcirkelkjol, jag var helt förälskad i helcirkelkjolar! Det är jag fortfarande. Jag blir så otroligt inspirerad av den här bloggen, mitt enda hinder som stoppar mig från att ge utlopp för min kreativitet är att jag inte kan sy! Självklart kan jag inte sy, jag har knappt försökt och inte lärt mig! Tror att min tro på min syförmåga försvann för några år sen då jag gick på högstadiet och tog två terminer på mig till att sticka ett par lovikavantar i syslöjden. Jag vill inte göra fel, lixom.
Men för några dagar sedan hittade jag på tygaffären världens sötaste stuvbit på 100x70cm, mintgrön med cupcakes, som jag idag ska försöka mig på att sy en tygväska/kasse av. Det kan nog inte misslyckas direkt, isåfall får det bli en kudde. ;)
Tack för mig, och tack för inspirerande läsning.

Svar: Tack Alice för din kommentar! Jag blir så himla glad, för det är ju delvis därför min blogg finns, för att inspirera andra. Och det där med att lära sig sy...du får tänka som så att det tar tid. Det är bara att sy mycket och ofta, testa, prova, göra om...=) Min första klänning,som jag sydde helt på egen hand, var långt ifrån perfekt. =) Lycka till med väskan!
Petra

Kommentera här: