Fickor i sidsöm

Den här klänningen sydde jag innan sommarlovet.
 
Jag förstår inte varför jag inte syr fickor på mina klänningar mer ofta. Eller det gör jag visst, jag tycker det är lite bökigt och så tar det tid. Men egentligen är det inte så bökigt och egentligen tar det inte så lång tid. Det är bara lathet.
 
 
 
Fickor, en himla bra uppfinning!

Den sträva klänningen med det snajsiga tyget.

Den här blommiga klänningen startade som ett säkert projekt.
Sedan blev det bara pannkaka av den; Tyget för strävt. Halslinningen blev fel. Dålig passform vid axlarna.
Efter det har den fått sitta på Ulla när jag inte haft något annat på henne. Jag tycker så himla mycket om tyget och den har passat så bra som inredningsdetalj i vardagsrummet.
 
Men ikväll tänkte jag att jag skulle ge den en sista chans. Sydde dit dragkedja, fållade ärmar och nederkant.
 
 
Trycket är ju så snajsigt att man inte kan annat än gilla klänningen.
Däremot är tyget fortfarande strävt (jag har t.om försökt tvätta bort det med hjälp av mjukmedel) och passformen kring axlarna skulle kunna vara bättre (syns dock ej på bilden), men linningen kring halsen fick jag i allafall till.
 

Sysuget som försvann och kom tillbaka

Jag satt nyss och skrev ett långt inlägg om sysug, men det försvann helt oväntat så nu struntar jag i att beskriva det och ni får nöja er med ett vanligt syinlägg istället.
 
Mönstret, som jag använde som grund, är ett gammalt VI-mönster från 70-talet som jag fått av mamma. Även hon har sytt en klänning efter detta mönster, som även den är i min ägo.
 
 Spets, som jag hittat billigt. 20kr för 5 meter.
Mönstret hade inga ärmar, så det lade jag till. Volangen längst ner skippade jag.
Jag är så himla nöjd! Har haft den nu två dagar på raken. Den hamnar absolut på topp5-saker som jag sytt i år. Tyget är från stoffochstil.
 
p.s. Ni glömer väl inte Fredrikas sypepp. d.s