Tuffa tider

Som alltid när hösten närmar sig, börjar jag söka i garderoben efter något annat än blommigt. Ibland skulle jag vilja ha lite mer tuffa saker. Jag var och botaniserade på den lokala tygaffren efter "tuffa" tyger, utan resultat. Jag blir så less på detta torftliga tygutbud, och inte har internetsidorna något bättre heller.
 
Nog om detta. I garderoben hittade jag iallafall en "tuff" spetströja som jag sytt för länge länge sedan. Vad som är tufft med den kan man ju undra, men jag tyckte även att det kunde vara kul att visa något annat än klänningar här. Jag har även sytt en kjol av detta tyg, som för övrigt varit en gardin.
 
Jag har noll inspiration att göra klart den blåblommiga klänningen och vad kan tänkas vara kvar på den? Jo, det gamla vanliga såklart; fållar och dragkedja.
 
 
 
 

Mönsterstickade vantar

Jo, jag nämde ju i farten att jag börjat med ett nytt stickprojekt. Det var inte planerat, utan det bara blev så och det känns ju sådär att påbörja ett mastodontarbete om man inte riktigt är hundra.
 
Såhär gick det till: Vips så bestämdes det att vi skulle köra bil till Norge (åtta timmar enkel väg) och om jag inte har något att sysselsätta mig med när jag åker bil blir jag galen. Jag hann inte med att planera eller handla till något nytt projekt så det var bara att göra en djupdykning i garnkorgen.
 
Jag har alltid drömt om att sticka ett par mönsterstickade vantar. Det finns ju så grymt många fina mönster.
Och jag har testat...flera gånger, men har alltid gett upp.
Men, det visade sig att det var en lyckad metod att sitta instängd och sysslolös i en bil, för när alternativet var att stirra på en väg i 70mil så kämpade jag på. 
De här stickmodellerna valde jag mellan. Till slut tog jag de vänstra eftersom dessa innehöll initialer och årtal. Märk väl hur båda modellerna liksom smeker vantarna sensuellt mot kinden...
 Mönstret kommer från en gammal bok som heter Min stora hobby - sticka och virka av Maj-Britt Stenlund.
 
Mudden som var på mönstret fungerade inte alls (blev på tok för stor) så jag gjorde resårmudd istället.
Tummen har jag gråtit mycket över. Det är jättemycket fel på den, men jag har bestämt, hör och häpna, att inte göra om, utan skita i det. Sedan har jag tänkt försöka göra rätt på vante nummer två istället.
Framsidan är dock väldigt rätt! 
Jag vet inte riktigt hur jag ska lyckas färdigställa dessa, för jag har endast stickat två varv sedan jag kommit hem...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Utan symaskin i sju dagar försmäktar jag...

Efter att jag sytt beställningsklänningarna tog jag en veckas semester från symaskinen - för att istället ge mig på en avancerad stickning, men mer om den senare.
 
Men en vecka är ganska lång tid utan symaskin så när jag kom tillbaka från semestern var jag toksugen på att sy. Vadå syberoende...
 
Just innan jag drog iväg på semester hade myrorna i stan halva priset på alla damkläder. Jag hittade tre saker (alla i blommigt, vad annars liksom).

Först på tur att förvandla var en klänning i 80 alt. 90-tals modell.
 
Ibland känner jag mig så himla tråkig som jämt syr i samma modell, men jag trivs i den här typen så det blir oftast det.
 

Trixade och fixade för att tyget skulle räcka till allt, och jag lyckades t.om göra sidofickor.
Tuffade till den med synligt blixtlås i metall. 
 
 
Skål för det fantastiskt fina blommönstret! 
 
 
Med facit i hand hade jag velat ha den en aning mer urringad. Jag får se om jag orkar göra någonting åt det.