apropå ett par vantar...
Ibland får man den där känslan av att ingenting man gör är nödvändigt.
Det kan vara allt i från sitt jobb, till sin blogg som känns trist och betydelselös till att tillverka saker själv.
I dag fick jag en sådan dip angående det senare.
Anledning: I flera veckors tid har jag planerat att sticka ett par vantar. Detta eftersom jag kan sticka vantar och ville ha ett par som var "egna". Vantprojektet har dragit ut på tiden. Det har hunnit blivit kallt och jag har fortfarande inga vantar.
Idag var jag på Åhléns. Åhléns hade ett par snarlika vantar som jag håller på att sticka. För 99kr.
99kr.
Då blev jag less. Riktigt less. Varför ska jag hålla på att göra mina egna grejer när man kan hitta samma grejer i ett varuhus för några fjuttiga kronor. Tankarna cirkulerade ännu mera. Varför ska man egentligen lära sig att sy, sticka, virka (m.m) i skolan? När man kan köpa dessa grejer till en spotstuver. Genom detta kom jag på att mitt nuvarande jobb ínte har någon som helst betydelse och jag förstår varför slöjd anses vara ett oviktigt ämne i skolan.
Sedan gick jag tíll myrorna och köpte en för stor klänning för en 50lapp.
Jag sydde in den och fick en helt funktionell klänning som jag vet att jag är rätt så ensam om. Och mitt självförtroende kom i topp igen.
Därför ska elever lära sig att sy. Slöjdämnet ska öppna elevernas ögon för att de kan göra vad som helst. Bara deras fantasi sätter gränser. Lära sig veta saker och tings ursprung. De får lära sig förstå vilket arbete som ligger bakom dom där vantarna för 99kr. OCH kanske viktigaste av allt; att genom att göra saker själv ökar ens självförtroende.
Resultatet av klänningen:
Och ja, jag köpte vantarna bara för att jag fryser så mycket om fingrarna på mornarna, men tro mina ord när jag säger att jag ska färdigställa de jag håller på med.
Det kan vara allt i från sitt jobb, till sin blogg som känns trist och betydelselös till att tillverka saker själv.
I dag fick jag en sådan dip angående det senare.
Anledning: I flera veckors tid har jag planerat att sticka ett par vantar. Detta eftersom jag kan sticka vantar och ville ha ett par som var "egna". Vantprojektet har dragit ut på tiden. Det har hunnit blivit kallt och jag har fortfarande inga vantar.
Idag var jag på Åhléns. Åhléns hade ett par snarlika vantar som jag håller på att sticka. För 99kr.
99kr.
Då blev jag less. Riktigt less. Varför ska jag hålla på att göra mina egna grejer när man kan hitta samma grejer i ett varuhus för några fjuttiga kronor. Tankarna cirkulerade ännu mera. Varför ska man egentligen lära sig att sy, sticka, virka (m.m) i skolan? När man kan köpa dessa grejer till en spotstuver. Genom detta kom jag på att mitt nuvarande jobb ínte har någon som helst betydelse och jag förstår varför slöjd anses vara ett oviktigt ämne i skolan.
Sedan gick jag tíll myrorna och köpte en för stor klänning för en 50lapp.
Jag sydde in den och fick en helt funktionell klänning som jag vet att jag är rätt så ensam om. Och mitt självförtroende kom i topp igen.
Därför ska elever lära sig att sy. Slöjdämnet ska öppna elevernas ögon för att de kan göra vad som helst. Bara deras fantasi sätter gränser. Lära sig veta saker och tings ursprung. De får lära sig förstå vilket arbete som ligger bakom dom där vantarna för 99kr. OCH kanske viktigaste av allt; att genom att göra saker själv ökar ens självförtroende.
Resultatet av klänningen:
Och ja, jag köpte vantarna bara för att jag fryser så mycket om fingrarna på mornarna, men tro mina ord när jag säger att jag ska färdigställa de jag håller på med.